Treorna
Hägerstensåsens Medborgarhus, Hägersten 2021. M.fl.
Treorna gjordes i samband med Agentur som 2020-21 drev forskningsprojektet Folkfronternas estetik.
Agentur är en oberoende forskningsgrupp för kritisk kulturproduktion där poeter, konstnärer, kritiker, forskare, formgivare och offentliga tjänstemän deltar.
En Trea visades upp för varje publikt framförande och var med i dess publikationer. Alla 15 st Treor ställdes sedan ut i den slutgiltiga presentationen av vårt arbete på Hägerstensåsens medborgarhus. Där jag även höll ett föredrag, där symbolernas poetik sattes i rörelse.
https://www.agentur.ooo/index.html
https://foundreview.com/review/utopias-and-visions-to-move-the-mothership-into-the-institutions/
”Folkfronterna” var det gemensamma namnet på de koalitioner av liberala, socialdemokratiska och kommunistiska partier som bildades i bl.a. Frankrike (Front populaire), Spanien (Frente popular), USA (Popular Front) och Chile under 1930-talet, för att göra gemensam sak mot fascismens framväxt. Konstnärer och författare, filmare och journalister, kulturarbetare och kulturpolitiker mobiliserade sig för ändamålet.
Bland viktiga exempel på organisationer relaterade till folkfronterna kan man nämna den franska filmmakaren Jean Renoirs radikala kooperativ Ciné-Liberté, Georges Batailles revolutionära politiska organisation Contre-Attaque och den kulturpolitiska organisationen A.E.A.R. (Association des écrivains et des artistes revolutionnaires), som bland annat arrangerade den ”Internationella författarkongressen till kulturens försvar”, där Bertolt Brecht, André Malraux och många andra deltog. Bland viktiga verk från perioden kan man nämna Simone Weils Fabriksjournal, Tillie Olsens feministiska arbetarroman Yonnondio och Charlotte Perriands fotomuraler för världsutställningen i Paris 1937.
Folkfronternas estetik bygger på detaljstudier av dessa och relaterade projekt. Syftet är att bygga upp en samlad bild av en historisk kulturell och social situation, för att därmed kunna fråga om denna historia fortfarande kan vara vår historia. Finns det en tradition av antifascistisk enhetspolitik som sträcker sig tillbaka till folkfronternas ögonblick, med vilken vi fortfarande kan identifiera oss? Finns det en motståndets estetik – för att låna ett begrepp av Peter Weiss – som vi fortfarande kan hänvisa till, vinna energier ur, låna metoder och modeller från?
Den konkreta bakgrunden till Folkfronternas estetik är den nya extremhögerns utbredning i Sverige, Europa och globalt idag. Projektet ställer frågan om hur, på vilken nivå, och med vilka medel vi mest effektivt kan motarbeta denna utbredning kulturellt och politiskt.